1 september - two more days to go

Nu är det ta mig tusan inte långt kvar innan jag befinner mig på brittisk mark - om två dagar, på fredag för att lite mer exakt. Galet.

De senaste veckorna har gått åt till att förneka att jag behöver packa ner mer eller mindre mitt liv i en resväska som får väga max 23 kilo, fixa mediciner och läkarbesök (jag har sprungit ut och in på Knivsta vårdcentral alltför många gånger de senaste veckorna för att det ska vara okej. Dessutom har jag nu med mig ett mindre apotek), jobba med Herbalife och insupa så mycket av mina vänner och familj som möjligt.

Mina tankar består alltså just nu av att få med mig allt jag kan tänkas behöva och allt jag inte får glömma, men jag försöker också påminna mig själv om att det ska bli otroligt spännande! Nytt land, nya miljöer och nya vänner. Once in a lifetime opportunity skulle jag säga.

Jag kan ju berätta lite kort om min familj och så; familjen består av de två föräldrarna som båda är advokater och de två barnen, en pojke och en flicka, som är 9 och 7 år gamla. De har dessutom nyligen skaffat sig en liten valp som jag ser fram emot att kidnappa... Jag kommer bo i Highbury som ligger i Islington i den norra delen av stan. Jag kommer ha mitt eget rum högst upp i huset (så jag har våningen för mig själv, ihiihi!) med eget badrum, duschrum och balkong.

Ja, det är väl det. Så mycket mer vet jag egentligen inte själv om jag ska vara ärlig. Men jag vet att det är en jättetrevlig familj och att jag med stor sannolikhet kommer trivas!

Ni får ursäkta mitt något spretiga och disträ inlägg men just nu består min hjärna mest av ett mos. Kanske jag kan återvända till normalt tillstånd innan jag träffar familjen. Man vill ju helst göra ett bra första intryck... ehe.
Dagen idag har hittills bestått av akupunkturbehandling (som lämnat min vänstra arm mer eller mindre obrukbar), förtidsröstning (go alliansen!) och lite senare ikväll kommer mormor hit och ska äta middag med oss. Ska bli mysigt!

Nu tänker jag fortsätta med att förneka packningsbehovet och sätta mig och titta på Oprah istället.

Puss och kram
/Mickis


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0